Vaknade försent idag, lyckades på nåt sätt stänga av mitt larm i morse, kom lite försent till jobbet. Mina chefer har fått in vanan om att jag blir lite sen varje morgon! Idag har dagen känt otroligt långsamt trots att det är min favorit dag på veckan.
Efter jobbet rörde jag mig mot Sats, Naki mötte upp mig med mina träningskläder då jag inte hann hem innan min PT timme började vid 6. Jag hade förväntat mig riktigt jobbig timme, att man skulle halvdö! Men idag gick vi igenom ett träningsprogram som han tyckte att jag skulle köra på! Vissa övningar var riktigt svåra, frågan är bara om man maskar sig förbi dom jobbiga övningarna som man alltid gjort tidigare! Om jag känner mig så väl som jag tror, kommer jag att åtminstone vilja göra det. Men den här gången har jag bestämt mig på riktigt! Sen så känns de skönt att få klara instruktioner så att man gör allt rätt för engångskull. Min PT sa att jag va smidig! Smidig? Jag? Tänkte jag, jag är nog den klumpigaste personen jag vet. Han kanske är van vid riktiga soffpotatisar! Jag tyckte faktiskt att PT timmen va riktigt givande! Fick även upp motivationen ännu mera nu! Nu är det fullfart framåt! Ska bara försöka få med Stefan på en joggning runda eller två nån dag snart!
Imorn ska vi till Malmö efter jag slutar jobba! Hatar att vi ska ta SJ tåg, hoppas bara att det inte blir massa förseningar pga vädret! Det blir ett kort besök i Malmö, då Stefan har fått för sig att det är viktigt med Kinesisk nyår. Själv har jag aldrig förstått mig på sånt! Kanske för att jag umgås med min familj dagligen? På söndag ska vi ha middag och fira Anh och Nakis förlovning när vi kommer hem från Malmö! Kan egentligen inte förstå att min lilla syrra har hunnit före mig! Känner man sig nånsin riktigt redo för det? Behöver man vara redo? Är det ens nödvändigt? Jag kommer nog grubbla med dom tankarna ett bra tag till.
- Posted using BlogPress from my iPhone
No comments:
Post a Comment